Kulmen på Jan Henrik Fallgrens föredrag i Borgholms bibliotek i tisdags var när han på en flygbild kunde peka ut vad han anser har varit Sörby borg. Hans förklaringar var onekligen bestickande. Foto: Anders Marell

bild 2019-01-28 kl. 08.34.57

Hästarna visade vägen till återupptäckten av Sörby borg

[2019-01-28]

Arkeologen Jan Henrik Fallgren är en värdig arvtagare till Ulf Erik Hagberg, både när det gäller att leverera banbrytande upptäckter om Ölands fornhistoria och när det gäller att dra fulla hus vid sina föreläsningar. Hans framträdande i Borgholms bibliotek i tisdags bevisade med all tydlighet att detta påstående inte är överdrivet utan rena rama sanningen.

BORGHOLM

Jan Henrik Fallgrens föredrag hade som tema forntida rituella hästkapplöpningar i vår del av världen med speciell tonvikt på Öland och de brittiska öarna. Och för Ölands del nämnde han Skedemosse som en av nyckelplatserna, både för en forntida hästkult och som offerplats för människor och djur, samt för Fallgrens egna forskningar. Han startar nämligen med början i år ett stort projekt som skall kartlägga platser för rituella hästkapplöpningar i Europa, en sedvänja som levt vidare i förkristligad form in i vår tid med de så kallade Staffansritterna på Annandag jul. Staffan eller Sankt Stefanos var bland annat hästarnas skyddshelgon.

Fallgren visade exempel på fantastiska spår på en forntida hästkult på de brittiska öarna, inte minst den så kallade ”Uffington White Horse”, en 110 meter lång stiliserad vit häst, inhuggen i en kalkklippa för 3000 år sedan, under sen bronsålder. I Skedemosse, förr en sjö, nu mest åkermark, får man idag gräva efter spåren, de är inte synliga på ytan. Minst ett ton ben har man grävt upp utöver de numera nio guldarmringarna. Bland benen har man identifierat minst 300 olika hästar och rester av 38 människor, daterade från 400 f.Kr. till 1080 e.Kr.

Fallgren kunde visa hur den östligare Littorinavallen går ihop med den västligare Ancylusvallen på två ställen på Öland, nämligen strax norr om Bredsättra och strax söder därom i Tjusby, sålunda bildande en långsträckt sammanhängande oval höjdsträckning runt det dåvarande våtmarksområdet Skedemosse. Runt denna sträckning, menar Fallgren, red man i kapp, och i enlighet med seden annorstädes, offrade man sedan den segrande hästen åt gudarna, för vilka endast det bästa var gott nog.

Geografin i det omedelbara området runt Skedemosse är också namngiven på ett sätt som visar på områdets kultiska betydelse. Gudanamn som Tor och Frö förekommer, liksom ord betecknande heliga platser såsom vi och lund. Och den hittills svårmotiverade men gällande tolkningen av namnet Störlinge, någon kilometer söder om den antagna ”hästkapplöpningsbanan”, får då äntligen en logisk förklaring. Namnet har förklarats betyda ”inhägnad för hästar”. Varför hästar skulle ha inhägnats just i Störlinge har ingen kunnat ge ett vettigt svar på förrän nu. Plötsligt blir allt glasklart!

Som grädde på moset anser sig Fallgren ha funnit den gåtfulla Sörby borg, nämnd av Vallinus i ”De Oelandia” år 1703 men aldrig hittad i terrängen. Den ligger enligt Fallgren på något som förr var en ö i den sjö som Skedemosse utgjorde, men som nu är åker. Formen sedd från luften är onekligen så lik en fornborg som man kan önska. Och hästkulten är allmänt sett ofta knuten just till närheten av en fornborg. Fallgrens argumentation och bildbevis övertygade den andlöst lyssnande publiken i Borgholm, som till viss del bestod av guider och på platsen hemtama personer. Ett eventuellt belägg för tesens hållbarhet kommer efter en markradarundersökning som Fallgren planerar skall ske i vår. En sådan kan exempelvis avslöja om det finns spår av husgrunder under plogdjup.

På det aktuella kunskapsområdet har Fallgren en föregångare i den kände konst- och kulturhistorikern William Anderson, som i en liten skrift, utgiven av Ölands kulturminnesförening 1936, översiktligt och med utvikningar över hela Europa behandlat ”Glömminge och spår av hästkult och kultritter på Öland” – skriftens titel. Den kan tjäna som snabbintroduktion till dess Fallgren kunnat sammanfatta sina betydligt mera utvecklade rön i en skrift, vilket torde ta några år. Problemet är att Andersens skrift är mycket svår att få tag i och i så fall kostar ett fyrsiffrigt belopp.

Även Anderson inleder med att nämna Skedemosse som betydelsefull i sammanhanget, inte minst på grund av namnledet Sked- som är knutet till heliga platser där hästkapplöpningar och hingsthetsning ägde rum i kultsyfte. På fastlandet hittar vi namn som Skedevi, Skedvi, Skederid, Skeda osv. För Ölands och Skedemosses del kan Fallgren komplettera med näraliggande Skedås och Skedstad. Det kan för övrigt noteras att redan Anderson år 1936 kunde hänvisa till den stora mängden hästben och hästutrustning som man då funnit i Skedemosse, alltså långt före Hagbergs mera berömda grävningar.

För övrigt ägnar vi oss än idag åt vissa former av hästkult, exempelvis uppsättandet av hästskor som skydd mot de onda makterna.

Ur Ölandsbladet  lördag 26 januari 2019, Anders Marell

DET HÄNDER I BORGHOLM

tor 21 Feb

Handla och Vinn i Borgholm

Borgholm, Pågår: 2019-02-21 - 2019-03-02
fre 19 Apr

Påsk i Borgholm

Pågår: 2019-04-19 - 2019-04-22
lör 20 Apr
lör 27 Apr
lör 04 maj
lör 11 maj

Öland Spirar

Pågår: 2019-05-11 - 2019-05-12
lör 11 maj
lör 18 maj